blaha

har jobbat 11-20
Nu börjar jobbet blir riktigt jobbigt, samma sak varje dag och samma gamla trötta huvud som räknar timmar innan jag får gå hem och vara ledig i några timmar. Jag vill utvecklas, jag vill göra något nytt, svårt och utvecklande. Jag vill sluta stressa och kunna ha en personlighet dygnet runt. Kan nästan säga att jag längtar tillbaka till skolan. MEN nu är det bara 2½ vecka kvar av dessa 11 veckor jag jobbar mer än heltid, snittar 52-54 timmar i veckan, men har även haft två 61-timmarveckor. En Ofrivillig arbetsnarkoman ser ljuset i slutet av tunneln. 
0 kommentarer

Måndag

Idag har jag jobbat 7-16, sen gick jag och pappa och plockade blåbär så jag kunde göra blåbäramuffins. Mumsigt goda blev dem.

1 kommentar

Älskade Göteborg

 
Fredag: Superfint väder så svirade om till klänning och vi gick ner till hamnen och åt räkor och annat gott. Sen strosade vi lite och hamnade på kvällen bryggeriet och där åt vi gott. Väl hemma somnade jag som en stock innan vi ens sagt godnatt och vaknade inte fast att de andra stannade uppe och pratade. 
Lördag: Åt god frukost och sen begav vi oss till nordstan för shopping. Jag köpte jättefina gummistövlar jag fick användning för senare för det blev översvämning i hela göteborg på kvällen. Jag kostade även på mig ett par nya levisjeans, svarta. Vill inte ens tänka på hur dyra dem var. Vi tog spårvagnen tillbaka hem för lite slapp på rummet, och efter en liten vila gick vi och åt på en pizzeria. Jag åt en jättegod lasange, vegitarisk med grönsaker och ost. Därifrån gick vi skilda vägar. Jag och Åsa gick på bio för att senare sätta oss på avenyn och ta en drink medan de andra skulle på Bruce för att komma hem 1:30 helt exalterade. Daniel lyckades väcka mig två gånger inom loppet av 10 minuter. Trött-tjej-låt-mig-sova-vi-tar-det-där-imorgon.
Söndag: Gick upp tidigt för att checka ut och åka hem efter en toppenbra weekend i Göteborg tillsammans med Daniel, hans mor och far och hans farbror. I bilen på vägen hem sov jag mest hela resan lutad åt antingen Åsas håll eller åt Daniels håll. De försökte få mig att erkänna att jag vaknade av alla snarkningar från männens sidan, men jag erkännde inte. Fast att jag faktiskt hörde dem en gång, men jag somnade om lika fort igen så det kändes orättvist att säga att jag blivit väckt. Jag lägger mig i gränslandet för jag tror jag sov bäst och mest av alla under hela resan. 
1 kommentar