Att leta hus

I helgen var på husvisning på ett jättefint helrenoverat hus i Mantorp. Här kan vi bo tänkte vi, det var några fler som tänkte så och huset är nu uppe i 2 450 000 kr. Kollegorna på jobbet frågar hur det går i husletandet och jag kan inte annat än säga att vi fortfarande letar och går på husvisningar och att alla hus blir så dyra.

Det är en kollega som precis köpt hus och det gemensamma samtalsämnet vi har är just att leta hus och nu att köpa hus. Han undrar varför vi inte hittat något än och jag förklarar att vi är kräsna. Jaha men vad är det då ni inte kan släppa efter på blir det självklara följdfrågan. Jo det är så att vi vill ha ett hus som ligger i Mantorp eller i Mjölby och huset ska gärna ligga nära stationen då vi fortsatt planerar att pendla kollektivt till jobbet. Huset får inte heller ha några stora anmärkningar i besiktningsprotokollet eller ha några stora renoveringsbehov för att vi inte kan renovera och har heller ingen större lust att lägga ut hundratusentals kronor på att renovera ett hus vi precis köpt för antagligen närmare 2 miljoner. Så ja, antalet hus som är intressanta för oss är begränsade på en begränsad bostadsmarknad. Vi sitter inte i sjön så det är ju ingen brådska men det skulle vara roligt att hitta ett hus som man fick lov att flytta in i. Optimismen att hitta ett hus under eller strax över 2 miljoner känns något trytande, men en vacker dag står vi väl där som stolta husägare som trots allt fick sin vilja igenom och hittade något som föll i smaken. 

Annars är livet som det är mest, vardag. Det ska bli så skönt med kortvecka den här veckan och nästnästa. 

0 kommentarer

Tisdag

Tisdag kväll och jag har tränat veckans första träningspass. Jag känner riktigt hur skönt det är att komma iväg på kvällen efter jobbet och arbeta fysiskt och koppla bort huvudet. Nu var det länge sedan jag körde styrketräning och det börjar kännas i kroppen, benen börjar utvecklas till slanka spinningben med muskler i framsida lår primärt och det känns att dem förändras och försvinner. Det är inte samma explosivitet i dem längre så nu är det verkligen dags att ta tag i det igen. Utomhuslöpning till att börja med för att bygga musklerna och styrketräning om det inte ger resultat. Är så opepp på styrketräning inomhus, det är alltid så mycket folk och jag tycker att det är dötrist att köra styrketräning ensam, men nu är det dags att ta tag i den här lilla kroppen. 
 
Annars då? Jo vi har fortfarande en döful röd matta i vardagsrummet som jag ligger på alla fyra och försöker få bort katthår från, det är som ett träningspass varje gång. Jobbet rullar på, jag börjar känna mig lite tryggare i min roll nu men vet fortfarande inte riktigt vad som är nästa steg i processen. Det tar jag piano dock, men kan ju inte lära sig allt på en gång. 
 
I helgen var vi hemma i Mjölby och firade Niklas som fyllde 21 år. På förmiddagen var vi och träffade släktens nyaste medlem, Stella. Jag klappade lite på Stella som var så liten och kändes så ömtålig. Jag tycker att det känns så intimt att hålla i en nyfödd bebis och så är det ju lite läskigt också så jag vågade inte. Jag nöjde mig med att titta och klappa lite på Stella och lekte istället desto mer med Nova som det var full fart på. På eftermiddagen firade vi Niklas med tårta och njöt en stund i solen innan det var dags att åka hem igen. 
 
Här sitter kompisarna och håller om varandra och kollar ut genom fönstret 
1 kommentar

Rörelsesjuka

Sängläge en torsdag efter en hel eftermiddag med spring upp och ner i tvättstugan var vad som krävdes för att dikta ihop ett inlägg här igen.
 
Jaha, men vad händer då? Jag jobbar och tänker att tiden går så skrämmande fort. Jag kommer till jobbet och i nästa sekund är det dags att gå hem och vips så var det fredag och helg igen. Hur som helst har jag varit åksjuk sedan i fredags när jag åkte ner till Malmö för att träffa Emma. Förbannade snabbtåg, första och sista gången jag åker X2000. Det heter ju såklart inte att man är åksjuk utan det har någon varit snäll och döpt till rörelsesjuka. Om man vill veta det är får man googla, det gjorde min pappa. Malmö var iaf bra bortsett från min varaktiga känsla av "jag vill kräkas", jag njöt av staden och solen. Jag njöt inte av shopping för jag kom hem med absolut ingenting och jag utgjorde rekorddåligt sällskap då jag somnade först varje kväll och somnade kl. 21 på lördagskvällen. Rolig kompis att ha som resesällskap och gäst, kände nästan inslag av autismspektrat under helgen. Men det går ju fler tåg (bokstavligt talat) och då får jag försöka vara ett bättre sällskap och hålla mig borta från X2000. 
 
 
Igår var vi i Mjölby och firade lilla mamma som fyllde år. Vi blev bjudna på god kräftsoppa och bröd, tårta och godis innan vi åkte hem till Linköping och tog hand om en nerspydd säng. Om man väljer att benämna det positiva så var det skönt att krypa ner i en nybäddad säng. 
0 kommentarer